Det är min tur nu, vinden har vänt.
Jag frågar mig själv hur man kan fatta beslut, beslut som gäller andra också.
Hur gör man det, hur löser man besluten som inte har någon speciell positivitet för vissa, mycket för andra. Hur lär man sig att balansera det viktiga beslutet?
Kanske blir det bäst såhär trotsallt. Man inser nog inte själv att det inte kommer att funka, hålla i verkligheten. Men man väljer att blunda.
När man ger upp någonting man har för att få något man vill ha så görs det uppoffringar, uppoffringar som aldrig blir ogjorda. Tänk på det.
