JAG DOG.

Ett sms som löd:
-Ska vi se 50 den 28 oktober;)?

Jag dog...Jag svär, mitt hjärta stannade i flera sekunder och många hundradelar.
Jag slutade andas,slutade tänka på wordfeuds svåraste ord, sket i vem som skrev något på chatten på fejjan totalt SKET i att jag inte vet vart jag annars skulle kunna befinna mig den 28oktober...

jag trodde hon drev. Får ett till sms som löd:
-hej, vill ni med å se 50cent fredagen den 28oktober i Sandviken?.

Mitt svar::
-NI??

(ordet ni används bara om man pratar om mig & Astrid, det ska stå klart i stjärnorna, det var jag noga med att poängtera innan jag ens hade svarat JAAAA det vill VIIII skiter i vad VIIII:et står för egentligen för VI vill...Alla dagar i veckan vill VI..)

När jag sedan fick reda på att det var massutskick blev mitt självklara svar:
-Ajjaaa count me in man vill ju inte va nån windowshopper;)..

Såååååååå kanske att jag får se mitt frikort inom snar framtid.

Man ska inte behöva.

Man ska inte behöva vara rädd för något som man inte ens kan erkänna att man är rädd för.
Så jag trotsade alla regler & gick ut i natten.
Det duggade & jag var ilsket trött...
Trött på alla trakasserier, trött på att någon som du ens får existera.
Jag gick ut.
Hjärtat pumpade av adrenalin.
Jag gjorde mitt budskap väldigt klart.
Och voila jag tror det funkade.

Mitt hjärta drog en lättnadssuck.

Jag gjorde ett val, redan igår kväll..Sovit som en gammal kossa, vridit, vänt och svettats..Jag hade bestämt mig. För alltid hade jag bestämt mig..
Jag Bangade, så jävla hårt och vilket fail!
Jag kände mig så misslyckad som människa...
Men då kom vändningen, som gjrode att jag började känna igen mig själv igen jag ringde ett telefonsamtal. Det varade i drygt 8 miniuter...Att något som kännts så jobbigt i så lång tid kunde ta mig 8 minuter att bli kvitt..tack Emmy!

I´m in the mitten..

Hur jag än gör, hur jag än vrider & vänder på steken så står jag ändå handfallen i mitten med halvöppen mun, förvirrade ögon och hjärnsnurret gör mig yr. Jag vet inte vad, hur, varför, vem eller när?!..Jag vet ingenting..Vill jag veta?

Dom säger att man inte kan älska andra förrän man älskar sig själv. Gäller detta sammalika?..kan jag inte få något besked förrän jag själv vet?. If thats the case är jag nog körd. Så inihelveteslångt ner i botten är jag körd. JAG VILL INTE!.
Kanske är det därför det finns platser som blir min tillflyktsort?Är det bara därför jag beger mig till sådana platser?..

Vet ni vad?, jag ska ordna upp det här, ordna upp mitt liv. Det ska bannemig få bli ordning på mig nån jävla gång också..Bära eller brista?!
Brista med mest sannolikhet men då får jag ialf lätta på hjärnsnurret en sväng & dra. Fly eller illa fäktas, jag flyr!..med all säkerhet. & förlåt mig för det vännen men jag flyr.

Ps. Sommarflört?..njee årsflört snarare..

Inte för dig skulle jag göra de.

FYFAAN jag har världens antagligen jordens sämsta humör just nu!..
Lackar på allt..kan bero på ett dygnspass i nacken MEN finns kanske andra faktorer aswell.....Jag vill skrika, spräcka grannens hörselgångar....Dra MIG JÄVLAR BAKLÄNGES SÅ LÅNGT DET BARA GÅR...

Phjuu skapligt mkt skönare det blev, men inte riktigt tillfredsställd än. Men får gå så länge.
Tur att många inte läser min blogg för detta inlägget kan vara det bittraste & värdelösaste hittills, men har man ingen att diskutera med under samma tak så får de bannemig duga.
Hej!

Kryssa med klamydiabåten.

Jag undrar...
Hur kan en båt ha ett sådant rykte, Klamydiabåten?
vet ni vad det värsta är?, det är att det är min snart 50åriga Mostra som kallar den för det. inte bara hon men det är henne jag har hört det ifrån!. Så imorgon ska jag ut och åka klamydiabåt. Med mina klamydiavänner och tillsammans ska vi sprida klamydia vidare till allt vi ser. Stolt klamydiabåtåkare.
Nog om sådana äckligheter.

Jag har idag gjort mig lite extra fin inför mitt båtbesök. Jag har målat mina naglar otäckt oranga (stavas det ens så?)(orange,oranga?Jaja ni fattar, Tänkte smälta in lite i påskens tecken nämligen. Jag har försökt färgat ögonbrynen dock utan något större resultat (med tanke på missödet förra gången då det plingade på dörren och jag slet av halva ögonbrynet med rakhyveln och lät färgen sitta i för länge då Telia grabben vägrade sluta prata, så får jag vara nöjd. Jag har fotpeélat (stavning?!,ni fattar). Så nu jädrar är jag fit for fight!.

Så so long.
Ps. Den du inte ser kanske ser dig.

Mucho Grande..

Ha inte sån jävla respekt för livet, du kommer ändå inte ur det levande.

Dom amputerade nyss ett ben på tv:n..(kollar off the map)
Dom avlägsnade detta ben i en saltvattensjö, aj tänkte jag.(Som att man känner det när nån skär av ens ben utan bedövning)
Sen tänkte jag att OJ blod, vatten HAJAR!.Nu kommer det hajar.
Jag tänkte aldrig på att herregud hon kommer antagligen förblöda eller dö av smärtan utan jag tänkte på dom relativt "små bagatellerna". Ibland så kan man ju undra hur folk tänker!, Sitter nu i efterhand och tänker på hurvida jag tänkte under skärabortbenetproceduren och Ja det är ju sjukt jag tänkte på saltvatten & hajar.
Shame on me.

Jag har i dag dagen till ära ägnat min lediga dag åt att tvätta fönster och tamigfan det måste vara det tråkigaste jag gjort på länge. Fyfan vad tråkigt det var.Men ett ont måste.
En vanlig standard på min lediga dagar låter så här:
-Hur är läget?.
Jag-Trött annars bra.
-Vad har du gjort i dag då?
Jag-Städat, tvättat.
Förstår min tråkiga vardag..?!.
Fy jävla fan nu går jag och självdör.